Jag försöker lägga ord på mina tankar. Men det går inte, de kör i 120 och jag hinner inte stoppa dem.
Det finns så mycket som behöver ändras men jag orkar inte. Det finns inget att se fram emot längre, det känns helt ärligt hopplöst. Känner man att det finns nåt att längta till så är det ändå bara för en sekund. Jag vet att jag låter väldigt dramatisk men jag vet inte vilka andra ord jag ska använda.
Men det är väl antagligen inte så illa som det låter. Det är helt enkelt bara fel årstid

Vid halv sju ska jag iallafall åka iväg till kören, eller gå blir det väl för min del. Träffa folk behöver jag och sen att jag får sjunga på det gör inte mig nåt :)
Efter kören hade jag tänkt att gå förbi hos mormor. Eftersom hon mår väldigt dåligt så känns det bättre än att ringa .. usch om det värsta händer lär ni inte få se mig lycklig i sommar heller.. Men det blir bra! Än sålänge ser det bättre ut :)

Ha en fin kväll!
PUSS